Juljubel, Sven och Abreu

Så är då årets julfirande påbörjat. Venezuelaresan slukade första advent, så framkörningssträckan blev kort. Desto fräschare blev upplevelsen av gårdagens JulJubel med Mia Skäringer, tenoren Rickard Söderberg, Göteborgs Symfoniker och Göteborgs Symfoniska Kör under ledning av Christoffer Nobin.

Lika traditionellt som JulJubel är vårt ifrågasättande av konceptet. Åtminstone någon gång varje år råkar vi i tvivel och diskuterar intensivt om vi inte borde förändra upplägget, kanske hitta på något nytt. Vi vrider och vänder på programidéerna – och kommer alltid fram till att detta ändå är det bästa.

Som tidigare gånger satt jag igår i salen och tänkte att det var tur att vi besinnade oss. Publiken jublade och då jag tittade på klockan efter sista låten blev jag förvånad över att tiden flugit iväg. Även om konserten var i längsta laget kändes den inte det minsta utdragen.

Största förtjänsten för detta ligger förstås hos de medverkande. Det var högsta kvalitet rakt igenom med Mia Skäringers burleska betraktelser som uppiggande kontrast till allt det juliga. Rickard Söderbergs mycket personliga tolkningar av Adams Julsång och Sibelius Julvisa kommer jag att minnas länge.

Konserten föregicks av vårt årliga julmingel för politiker, partners och vänner. Med bjudningen vill vi tacka för ett fint samarbete och ge möjlighet till utbyte. Det är fantastiskt roligt att se entusiasmen hos våra tillskyndare. Göteborgs Symfoniker har ett gott stöd i staden och regionen.

Samtidigt med JulJubel infann sig snöstormen Sven, som tog andan ur mig då jag gick hem från konserten. Hela natten har han slitit i hyreshuset uppe på berget, så jag tvivlade starkt på möjligheten att ta mig till Stockholm med första morgontåget. Tji fick jag. Lite försenade är vi, men av det förväntade kaoset blev intet. Tack för det!

Dagens resa gäller ett styrelsemöte på Kungliga Musikhögskolan. I förrgår samlades styrelsen för Bergens Filharmoniska Orkester och i måndags kom vi hem från Venezuela. Däremellan stimulerande möten och samtal med mina kollegor hemma i Konserthuset i Göteborg. Det finns inte minsta risk att mitt jobb blir långtråkigt.

Venezuelaresan avslutades på bästa möjliga vis. Besöket i Gustavo Dudamels hemstad Barquisimeto bjöd på värme och fina musikupplevelser. Först en rörande konsert med barn för särskilda behov, därefter rundvandring och en rad småkonserter på det nucleo (musikskola) där Dudamel fick sin första skolning. Bland annat fick vi höra en rasande skicklig trumpetensemble som med sitt grymma sväng förorsakade ett spontant ”dansutbrott” hos medresenärerna.

Som sista officiella programpunkt på resan gick vi på konsert med Simon Bolivar Symphony Orchestra under ledning av Gustavo Dudamel. Det är samma orkester som vi tog emot i Göteborg 2010, bara lite äldre och betydligt mognare i sitt spel. Helt lysande och i klass med de allra främsta orkestrarna i Europa.

Konserten gavs i El Sistema-centret i Caracas och publiken var lika brokig som salens färgglada stolar. Enligt vår guide Maranto Borjas når El Sistemas och Gustavo Dudamels popularitet ut i samhällets alla delar. Konsertbiljetterna är gratis och när de tar slut blir det nästan upplopp utanför centret.

Efter konserten fick hela gruppen träffa Gustavo Dudamel och El Sistemas grundare José Antonio Abreu. De uttryckte sin glädje över vårt engagemang i El Sistema och att vi kommit till Venezuela för att se hur de arbetar. Vi å vår sida tackade för att vi blivit så väl omhändertagna och för den inspiration som resan givit. Sedan sjöng vi en stump för Abreu. Luften var tjock av rörelse, som det heter i äldre romaner.

Som jag skrev förra veckan kan vi redan nu se konkreta resultat av studieresan. Viktigast är att El Sistema Sverige nu formellt är partner till El Sistema i Venezuela. Det uttrycks på ett förträffligt sätt i det ”ackrediteringsbrev” som Abreu signerat.

”Through this letter of support I accept and acknowledge that the Swedish foundation may represent me in spreading the vision of El Sistema in the world and I give my full blessing and support to the work done by ”Stiftelsen El Sistema”, Sweden.”

Helena Wessman 6 december 2013

Kommentarer inaktiverade.