Bakom kulisserna

Jag har skrivit mycket om våra musiker och deras arbete i Göteborgs Symfoniker. Mer sällan berättar jag om människorna runt omkring, de knappt 40 personer vars professionalitet är en förutsättning för orkesterns existens. Jag tänker ändra på det idag genom att välkomna dig in bakom scenen på Göteborgs Konserthus.

Konserthusets sceningång är belägen på Viktor Rydbergsgatan. Dubbla glasdörrar leder in i foajén som binder samman Nils-Einar Erikssons skapelse från 1935 med tillbygganden som stod klar 1999. I sceningången arbetar våra receptionister som välkomnar besökare och medarbetare och ansvarar för telefonväxeln, posthanteringen och annat.

Receptionen är både en service- och säkerhetsfunktion. Vår receptionsansvariga och receptionisterna har koll på vilka som släpps in i byggnaden och finns som backup för biljettkassans personal ifall de skulle känna sig hotade på något vis. Tillsammans med teknikerna har receptionspersonalen också ansvar för brandsäkerheten i huset.

Granne med receptionen huserar vår teknik- och fastighetsansvarige. Han känner huset ned till minsta skruv och är den som ytterst svarar för såväl säkerhetsarbetet som fastighetsfrågorna och är vår kontaktperson gentemot fastighetsägaren Higab.

En trappa upp ligger huvuddelen av våra kontor. Längst bort i den tillbyggda huskroppen sitter större delen av vår administrativa avdelning. Tre personer som arbetar med ekonomi och löner och två som arbetar med personalfrågor. Avdelningen leds av vår administrativa chef Erika Strand, vars ansvar också omfattar reception, IT och fastighetsfrågor.

I samma ände av byggnaden ligger vår restaurang med kök, kylrum och diverse förråd. Där arbetar restaurangchef, köksmästare, kock och caféansvarig tillsammans med den timanställda serveringspersonalen.

Restaurangen drivs helt i vår egen regi och har dubbla funktioner som publikservice och personalmatsal. Trots att köket är litet kan vi servera över tusen personer samtidigt. Personalen är skicklig och maten håller alltid hög kvalitet, så våra gäster blir oftast mycket nöjda.

På kontorsplanet sitter också orkesteradministrationen och orkesterchef Johan Nordin. Inom orksteravdelningen ryms själva orkestern, Göteborgs Symfoniska kör, biblioteket, podiepersonalen och orkesteradministrationen. Den senare består av biträdande orkesterchef och en musiker som lägger en del av sin tid på att ta fram löneunderlag för vikarier och extramusiker.

Orkesteradministration är ett diffust ord som omfattar alla kontakter med orkesterns musiker i enskilda ärenden och frågor som rör hela orkesterkollektivet: Arbetstidsplanering, enskilda personalärenden, provspelningar, turnéplanering, orkesterutveckling, löpande produktionsarbete och mycket annat.

Orkesteradministrationen är också orkesterns kontaktyta mot alla andra funktioner inom och utom organisationen. Göteborgs Symfoniska Kör är intern och extern på samma gång. Själva kören är en fristående förening som får verksamhetsbidrag av Göteborgs Symfoniker AB. Körens ledare, kormästaren Christina Hörnell, är anställd av oss och har Johan Nordin som närmsta chef.

Vår bibliotekspersonal hanterar en av norra Europas största samlingar av orkesternoter. I ett brandsäkert rum i källaren förvaras alla de tusentals verk som har köpts in sedan Göteborgs Symfoniker bildades 1905.

Själva biblioteket ligger på kontorsplanet och där arbetar tre personer med att ta fram och preparera de noter veckans produktion kräver. Preparera betyder bland annat att de skriver in hur musikerna ska föra sina stråkar upp och ned.

Vilket håll stråken går har stor betydelse för klang och uttryck och det är viktigt att alla stråkmusikerna gör exakt likadant. Därför står det i noterna på vilken ton stråken ska byta riktning. Vilka stråk som passar bäst är inte givet, utan beslutas av konsertmästaren inför varje enskild produktion. Att ”sätta stråk” som det kallas betyder för bibliotekspersonalens del därför lika mycket att sudda bort gamla stråk, som att skriva in nya.

Bibliotekspersonalen tar också fram övningsstämmor som musikerna kan ta hem. Originalnoterna får inte lämna huset. Eftersom vi byter program varje vecka är nothanteringen en omfattande uppgift. Flödet måste vara rätt tajmat så att musikerna får noterna i god tid och hinner förbereda sig, utan att vi drar på oss onödiga kostnader genom att inhyrt material ligger för länge.

På kontorsvåningen, intill orkesteradministrationen, sitter de personer som ansvarar för att hyra ut Göteborgs Konserthus till externa konsertarrangörer och företag. Uthyrningen är både en viktig inkomstkälla och ett sätt att bredda utbudet i Göteborgs Konserthus.

Själva erbjuder vi symfonisk musik, kammarmusik, jazz, världsmusik och genreöverskridande produktioner där orkestermusikerna framträder tillsammans med populärartister. Genom uthyrningen kan vi också erbjuda konserter med både stora popartister och göteborgsskolor som lägger sina terminsavslutningar hos oss.

Uthyrningen är nära sammanlänkad med restaurangen och vårt sponsorarbete och hanteras av två tekniker och vår sponsoransvariga person, vilken tillsammans med mig också sköter alla näringslivskontakter.

På vår vandring på kontorsplanet lämnar vi nu tillbyggnaden och går in i det gamla konserthuset där planeringsavdelningen har sina kontor. Chef för planeringsavdelningen är Sten Cranner, som tillsammans med min rådgivare Karin Tufvesson Hjörne delar mitt ansvar för verksamhetens konstnärliga planering.

Att lägga ett spelår för en orkester är komplext och tidskrävande. Drygt fyrtio olika produktioner ska få sin dirigent och solist, vilka ska övertygas om att ta upp den repertoar vi helst vill spela. Artisterna är ofast hårt bokade, så mycket tid går åt att koordinera deras kalendrar med vår planering. Faller en vecka bort ruckas genast hela systemet.

Inom planeringsavdelningen jobbar fyra producenter, varav en är specialiserad på verksamhet för barn och ungdom. Producenterna går in i processen så snart en produktion är beslutad. De tar fram avtal, håller samman alla förberedelser, koordinerar genomförandet, ger sevice åt dirigent och solist samt följer upp ekonomin efteråt.

Barn- och ungdomsproducenten arbetar tillsammans med tonsättaren Paula af Malmborg Ward och regissören Svante Grogarn, vilka har så kallade konstnärliga residens (tidsbegränsade deltidsanställningar) med uppdrag att utveckla våra produktioner för ung publik. Inom avdelningen finns också en tekniker med ansvar för de jazz- och världsmusikkonserter vi arrangerar.

Om vi går upp en våning hamnar vi på bakscenen, eller ”backstage” som den nysvenska termen lyder. Där finns stora ytor där musikerna kan samlas innan de går in på podiet samt rum för orkesterns olika sektioner: Träblås, brass, slagverk och harpa samt ett rum vardera för stråkstämmorna.

Alldeles intill trappan som leder ned på podiet har podieteknikerna sina rum. En podieansvarig person och tre prodietekniker dukar upp stolar och notställ, ställer fram flygel, harpa och slagverk samt alla de tillbehör musikerna behöver. Det kan vara sordiner för brassektionen, stativ för kontrafagotten och särskilda pallar för kontrabasisterna att ställa ifrån sig sina instrument emot. Av funktionerna kring orkestern krävs exakthet i genomförandet och det gäller inte minst podieteknikerna som är de som arbetar närmast musikerna i själva spelsituationen på podiet.

Den första funktion du som åhörare möter är biljettkassan, belägen på husets framsida och med ingång från Götaplatsen. Där arbetar tre personer som känner alla våra abonnenter personligen. De ingår i marknadsavdelningen precis som den garderobspersonal du möter då du kommer till konserten.

Marknadsavdelningen leds av kommunikationschef Urban Ward. Tillsammans med fem medarbetare driver han en intern reklambyrå för produktion av tryckt material, webbinformation och kampanjer av olika slag. Marknadsavdelningen leder också arbetet med de digitala utsändningar som vi står i begrepp att starta.

Kontoren för marknadsavdelningen är belägna i gatuplan och kallas därför på göteborgskt vis för ”gatukontoret”. Sedan någon månad arbetar alla i ett öppet rum som ska underlätta dialog och kreativa möten. På en läktare tronar det nybyggda kontrollrummet, det digitala konserthusets hjärta, som vi är så stolta över. Hos marknadsavdelningen sitter också vår IT-ansvarige person, som har ansvar för vår stora databas och ser till att datorna fungerar.

Göteborgs Konserthus är arbetsplats för cirka 150 personer. Tillsammans driver vi ett stort maskineri där varje kugge utan gnissel ska haka i andra kuggar och driva verksamheten framåt. Varje medarbetare är expert inom sitt område och vi jobbar hårt för att hela tiden utvecklas. Vårt gemensamma mål är att ta Göteborgs Symfoniker till världstoppen. För att lyckas kävs hög professionalitet inom alla funktioner. Dagens blogg är ett försök att beskriva vilka de är.

Helena Wessman 27 maj 2012

Kommentarer inaktiverade.