VD-BLOGG 2013-03-01

Så har vi även denna vecka fått bevittna ett mästarmöte i Göteborgs Konserthus. Två riktiga tungviktare – dirigenten Edward Gardner och violinisten Daniel Hope – förenades med våra mästerliga musiker i ett par konserter som kommer att gå till musikhistorien.

Programmet såg lite udda ut på papperet, men var sammanhållet som en riktigt välkomponerad måltid. Som förrätt Ralph Vaughan Williams mustiga och värmande Tallisfantasi för stråkorkester och distansplacerad stråkensemble (den satt på bakscenen). Därefter en uppfriskande mellanrätt: hundraårsfirande Benjamin Brittens Violinkonsert. Ljuvlig och lite taggig på samma gång. Och så avslutningsvis, som huvudrätt, Luciano Berios Rendering, byggd på symfoniska skisser av Franz Schubert.

En av musikerna frågade mig efteråt vilket stycke jag gillade bäst, något jag omöjligt kunde besvara. Varje stycke har sina fördelar och jag hade inte velat vara utan något av dem. Musikern själv oroade sig lite för de ovana lyssnare han bjudit in och tyckte att programmet som helhet var lite kärvt.

Och så kunde det förstås också upplevas. Vi är alla olika. Jag för min del föredrar salt framför sött. För andra är det tvärtom. De flesta har emellertid varit entusiastiska. Mina bänkgrannar suckade förnöjt, GP:s recensent gav oss fem fyrar och några lyssnare har mejl-ledes tackat för en stor upplevelse.

Strax innan konserten gav jag en kort introduktion åt Socialdemokratiska kulturföreningen som just avhållit årsmöte i ett av våra konferensrum. Deras mission är att tillsammans ta del av stadens rika kulturutbud och nu var turen kommen till Göteborgs Symfoniker.

Så borde fler föreningar göra – förlägga sina möten hos oss och avsluta med att gå på konsert. Hör av er, så ordnar vi det praktiska.

Sent igår kväll landade det sista korrekturet på kommande generalprogram i min mejl-box. Leveransen föregicks av ett intensivt arbete med att sammanställa all information, skriva texter och designa själva trycksaken samt – förstås – att läsa korrektur i flera omgångar. Det ser enkelt ut då allt är klart, men oj så många detaljer vi ska hålla reda på.

Slutresultatet blir något att yvas över. Både för oss som arbetar i och runt Göteborgs Symfoniker och för vår ägare Västra Götalandsregionen och andra anhängare. Det lönar sig att arbeta hårt. Kvaliteten på både innehåll och utförande stiger för varje år.

Nu väntar tryckning och inbindning innan vi har det färdiga generalprogrammet i vår hand. Vill du bli bland de första att bläddra de blanka sidorna ska du köpa biljett till den extrainsatta konserten den 9 april. Då välkomnar vi Kent Nagano som förste gästdirigent med Paula af Malmborg Wards bearbetning av Wilhelm Stenhammars Tungelnatt (tre sånger för alt och orkester med Anna Larsson) samt Stravinskys mäktiga Våroffer.

Kent Nagano kommer för övrigt till Göteborg redan nästa vecka. Under en dag ska han träffa orkestern och delta i planeringsmöten. Uppdraget som konstnärlig rådgivare påtog han sig redan i höstas, vilket har givit utrymme både för spännande samtal om framtiden och tillfällen för oss alla att lära känna honom lite närmare.

Utfallet har varit mycket positivt och jag ser fram emot vårt samarbete med stor tillförsikt. Med Kent Nagano som medspelare kommer Göteborgs Symfoniker att ta stora och viktiga kliv mot den absoluta världstoppen. För det är ju dit vi siktar. Om några år ska hemmapubliken stolt kunna säga att den lyssnar till en av världens tio främsta orkestrar – varje vecka.

Helena Wessman 1 mars 2013