Mycket tidig morgon. Efter ett par timmars halvslummer ger jag upp. Häller upp ett glas vatten, äter en banan och tar fram skrivplattan. Hemma i Sverige är dagen redan igång, så jag kan lika gärna jobba lite. Någon mer sömn verkar det ju inte bli.

Jag är i New York på en kombinerad privat- och affärsresa och har som alltid svårt att hantera tidsskillnaden. Filosoferar lite över detta med att vi lever våra liv i olika takt och sänder en medkänslans tanke till de som reser kors och tvärs med betydligt högre frekvens än jag själv. Som Kent Nagano, till exempel.

Efter tisdagens konsert i Göteborg tog han första flyget till Bryssel för vidarebefordran till Montreal. Där ska han tillsammans med Montreals Symfoniorkester förbereda en två veckors turné till Sydamerika. De ger sig av i slutet av nästa vecka. Då musikerna omsider återvänder till Montreal beger sig Nagano till München för att förbereda och framföra tre konserter med Bayerska statsorkestern. Direkt därefter en sejour med Deutsches Symphonie-Orchester Berlin, som också ska på turné. Och så, genast efter sista konserten med den tyska orkestern, tillbaka till Montreal igen…

Kent Naganos konsert ihop med Göteborgs Symfoniker blev precis så briljant som jag hade hoppats och trott. Publikens respons blev enorm och efteråt var vår nya förste gästdirigent överväldigad både över orkesterns fina gensvar på hans arbete och över det mottagande han fått i Göteborg. ”Jag är hedrad över att få samarbeta med er fina orkester och djupt berörd av det mottagande ni givit mig här i staden. Jag ser mycket fram emot fortsättningen”, sa han då vi skildes åt på kvällen.

Då Nagano begav sig till Montreal tog sig Göteborgs Symfoniker an veckans andra produktion, ”Vårchock” med sopranen Barbara Hannigan. Det är hennes första besök i Sverige, men knappast det sista. Att döma av de reaktioner jag fått av enskilda musiker verkar en kreativ kemi ha infunnit sig genast orkestern och Hannigan möttes på podiet. Ni är lyckliga, alla ni som ska gå på konserten ikväll.

Själv är jag som sagt på resa. Den affärsmässiga delen av min tripp över Atlanten består av ett möte med en agentur och ett konsertbesök här i New York, samt studiebesök och konsert hos Nagano och Montreals Symfoniorkester.

Det är viktigt att lyssna till och lära av andra orkestrar. I kontakten med agenturer och artister bedöms Göteborgs Symfoniker alltid i en internationell kontext. För mig som VD är det därför viktigt att bilda mig en egen uppfattning om hur konkurrensen ser ut. Jag tar varje chans att lyssna till andra orkestrar, hemma och utomlands, och försöker formulera vari skillnaden består. Detta för att bättre förstå på vilket sätt vi kan stärka Göteborgs Symfonikers egenart och enskilda kvaliteter.

Resans privata ändamål är besök hos familjens yngsta, som tillbringar ett år i New York som au pair. Samt sedvanligt turistande, förstås. Dagen gryr nu också på denna sida av Atlanten, så jag byter strax läsplattan mot ett par promenadskor. Det finns mycket att upptäcka därute.

Trevlig helg!