Göteborgs Symfoniker AB har bråda dagar. Det har vi i och för sig alltid, men de senaste veckorna har administrationen växlat upp tempot ytterligare. Innevarande säsong lider mot sitt slut och den kommande raskar över isen. Eller snarare över den nygröna gräsmattan. Försommarens växtlighet är verkligen ljuvlig.
En konsertsäsong förbereds i många faser. Först den komplexa programplaneringen, vilken får sin kulmination då säsongsprogrammet offentliggörs och vi inleder biljettförsäljningen. Biljetterna släpps i flera steg: Möjlighet för nuvarande abonnenter att teckna om, försäljning av nya abonnemang och slutligen lösbiljettsläppet i augusti.
Parallellt med detta arbetar biblioteket för högtryck med att skaffa fram noter på den repertoar som har lagts fast, medan marknadsavdelningen planerar säsongens kampanjer. Vårt digitala team lägger kommande streaming ihop med producenterna, som ansvarar för de upphovsrättliga förhandlingarna med dirigenter och solister.
Orkesteravdelningen jobbar i detalj med musikernas schema. Repetitioner, möten, provspelningar, konserter med orkestern och mindre ensembler, våra besök hos El Sistema, turnédagar etc – allt läggs ut för ett år framåt.
Visserligen är planeringen preliminär till några veckor före aktuell aktivitet, men vårt mål är ett schema som till största delen håller året ut. Dels för att vi ska kunna försäkra oss om att allt ryms inom arbetstidsavtalets ram, dels för att skapa mesta möjliga förutsebarhet för musikerna. De behöver planera sina enskilda förberedelser och har behov av att se vilka perioder familjelivet kan kompenseras för all den obekväma arbetstid som följer med musikerrollen.
Schemaläggningen görs i dialog med musikerfacket, SYMF. Vid flera tillfällen under programplaneringens gång har vi stämt av vilka dagar abonnemangskonserterna kommer att ligga (beroende av seriestrukturen), preliminära turnéupplägg etc. Sedan någon månad arbetar vi i detalj med tider för repetitioner, möten och annat.
Proceduren är omständlig, men jag hör till skaran verksamhetschefer som tror på omfattande förankring hos medarbetarna. Ju mer information medarbetarna har, desto större trygghet kan de känna i sina roller – och med tryggheten kommer flexibilitet.
Göteborgs Symfoniker har de senaste åren visat exceptionell smidighet i flera stora frågor och jag tror att det åtminstone delvis har sitt ursprung i att vi arbetar så intensivt med att informera och förankra beslut med inverkan på musikernas vardag.
Samma smidighet finns hos administrationen, men där är situationen en annan eftersom de administrativa rollerna till sin natur är friare. Orkestern schemaläggs kollektivt. Så är det inte för någon annan yrkesgrupp inom företaget.
Samtidigt som arbetsschemat knådas i många möten mellan arbetsgivare och fack, pågår årets lönerörelse. I tisdags öppnade vi förhandlingarna med SYMF. Idag möter vi Unionen för första gången och har ett andra möte med SYMF. Däremellan har vi hunnit med ett ordinarie samverkansmöte där båda facken deltar.
Vi träffas alltså mycket, arbetsgivarens representanter och de fackliga företrädarna. Det är intensivt och roligt. Samtalstonen är mycket god.
Igår hörde jag ett fantastiskt stycke musik. Hela konsertprogrammet var fint, men Bent Sørensens Exit Music gick mig till sinnes på ett mycket speciellt sätt. Det var som att jag för första gången hörde i toner det jag drömde flera gånger för ungefär tjugo år sen. Min upplevelse influerades säkert av Sørensens utsago att musiken kom till honom i sömnen, men att den skulle öppna associationsbanan till mina egna drömmar överraskade.
Konserten upprepas ikväll, så ta chansen att höra Sørensens musik. På köpet får du Carl Nielsens Helios-uvertyr och Daphnis och Chloé av Maurice Ravel. Allt ljuvligt framfört av Göteborgs Symfoniker och Göteborgs Symfonikers Kör. Det hela dirigeras av den unge japanen Kazuki Yamada. Också han värd ett konsertbesök. Välkommen!