Göteborgs Symfonikers turné i Frankrike, Schweiz och Italien är avslutad och vi kan nöjt räkna hem ännu en succé. Orkestern har lovordats i alla tonarter av såväl turnéagenturen, som av de konserthuschefer och festivalledare som arrangerade de enskilda konserterna. Publikens jubel räckte till dubbla extranummer varje kväll.

Dessutom fick vår turnéorganisation stort beröm. ”Den mest professionella vi någonsin har arbetet med”, sa agenten som i sin jämförelse lyfter in några av Europas verkliga topporkestrar. Välförtjänt uppskattning, tycker jag, som ser hur alla runt orkestern ger sitt yttersta för att de praktiska arrangemangen ska hålla lika hög klass som musicerandet på podiet.

Jag berättar ofta om det hängivna och disciplinerade arbete som krävs av musikerna för att uppnå och bibehålla Göteborgs Symfonikers höga kvalitet. Detsamma gäller för organisationens övriga yrkesgrupper, de vi brukar omtala som ”administrationen”.

Orkesteradministratörerna, producenterna, teknikerna, bibliotekets personal, marknadsavdelningen, de som handlägger ekonomi- och personalfrågor, receptionen, restaurangen, foajépersonalen och biljettkassan, de som ansvarar för fastighet respektive sponsring, VD:s konstnärliga rådgivare och så förstås de fyra avdelningscheferna och jag själv – alla har vi tagit sikte på världstoppen och satsar på att uppnå perfektion i allt vi gör.

Och det vill inte säga lite, särskilt inte om vi talar om en nio dagars turné i tre olika länder.

Resor av det här slaget planeras år i förväg. Först ska själva turnén läggas upp, med tillräckligt prestigefyllda konsertarenor, acceptabel ekonomi och vettiga resrutter. Därefter bokning av hotell, resor och transporter samt en omfattande byråkratisk hantering kopplad till avtalen med respektive konsertarrangör och de skilda ländernas socialförsäkringssystem och skattelagstiftning.

Precis som för idrottsmän är följande helt avgörande för musikernas möjlighet att prestera: a) på vilket sätt och hur långt vi reser varje dag, b) näringsintaget, c) möjlighet att vila och ”starta om hjärnan” samt d) tillgången till instrument och lokaler för enskilda förberedelser.

Vi lägger därför ett omfattande arbete också på måltidsplanering. När man anländer till en stad med ett resesällskap på 127 personer är det nämligen inte bara att släppa ut alla på stan och tro att de själva ska kunna hitta föda. I synnerhet inte om schemat är tajt och särskilt inte i länder med siesta.

För den här turnén innebar det inledningsvis ett omfattande detektivarbete på distans för att försöka utröna vilka restauranger som finns nära respektive hotell, vilken kapacitet de har samt vilka tider de har öppet. Under själva resan dubbelkollades alla uppgifter varje dag, vilket i flera fall innebar att vi fick ändra våra planer.

Det låter lätt, men vi talar som sagt om måltider för 127 personer i ett land där siestan sammanfaller med turnéns äta-sova-tider. Turnéledningen gjorde hjältedåd – ingen behövde svälta – men det krävde som sagt mycket arbete.

Mycket arbete var det också för podiepersonalen och transportkillarna som hade att förhålla sig till vitt skilda konserthus.

På de två första ställena gick det förhållandevis lätt. Konserthusen i Aix en Provence och Udine är nybyggda med lättåtkomliga inlastningsytor och rymliga podier. I Lugano var det så trångt bakom scenen att kontrabasisterna fick packa upp ute i trailern och i Perugia var det ett under att lastbilen alls kunde ta sig in till den pyttelilla teatern.

Podierna i Perugia, Brescia och Bergamo är alla byggda för opera med kraftigt lutande golv och begränsad yta att ställa upp orkestern på. Särskilt i Perugia krävdes ett tålmodigt pusslande av podiepersonalen för att få till en fungerande uppsättning. De andra teatrarna var större, men krävde tankemöda de med.

En sak man kanske inte tänker på som medresande på våra turnéer är hur podieteknikerna och turnéledningen underlättar för oss andra att hitta i respektive konserthus. Under eftermiddagen ett sms med angivande av sceningångens läge i förhållande till huvudentrén och på plats i huset en mängd lappar med pilar som visar vägen till scenen, instrumenten, omklädningsrummen, toaletterna och kafeterian. Det behövs. Man blir förvirrad av att byta arbetsplats varje dag.

För kvalitetsavgörande insatser under turnén svarade också personerna vars uppgift det var att underlätta för dirigenten Gustavo Dudamel, medresande fysioterapeuter och de som skötte rapporteringen på vår turnéblogg. Samt, nog så viktigt, de ur styrelse och ledning som odlade kontakten med agenturen och konsertarrangörerna för att bädda för framtida återinbjudningar.

I nio dagar var vi på resa och i söndags kom vi hem. Innevarande vecka har orkestern fri tid för återhämtning och enskilda förberedelser. På måndag inleds nästa produktion med Göteborgs Symfonikers förste gästdirigent Kent Nagano och klarinettsolisten Kari Kriikku. Konsert ges i Göteborgs den 8 maj och därefter – turné! Fast mycket kortare. Bara till Stockholm fram och tillbaka. Måltiderna är redan bokade.

Helena Wessman 2 maj 2014