Jag borde ha varit klar med veckans blogg vid det här laget, men latmasken leder mig på irrvägar. Jag läser tidningen, spanar efter nya inlägg på Facebook och städar lite bland mejlen istället. Men nu kan det inte undvikas längre. Bloggen måste bli skriven.
Arbetsveckan är kort och tog för min del nästan slut redan i tisdags eftermiddag. ”Nästan slut” betyder att jag då lämnade arbetsplatsen för att åka till Gotland, men att jag ändå jobbar vidare på halvfart med mejl och planering.
Förhoppningvis får också musikerna i Göteborgs Symfoniker lite avkoppling under långhelgen. Veckans konsert framförde de redan i onsdags tillsammans med Mei-Ann Chen och vår egen Johan Stern som gav Arthur Honnegers Cellokonsert ett förstagångsframförande i Göteborg. Stolta kollegor har via sms meddelat att han spelade helt fantastiskt.
På måndag återkommer Kent Nagano för att leda Symfonikerna under en intensiv och musikaliskt krävande vecka med ett helkvällsprogram på onsdagen – Naganos hustru Mari Kodama är solist i Stenhammars andra pianokonsert – repetition för två nya program torsdag kväll och friluftskonserter i Slottsskogen och på Bohus fästning fredag och lördag.
Efter det får musikerna en dag ledigt innan vi spurtar fram till semestern ihop med Herbert Blomstedt. Tre konserter på hemmaplan, turné och skivinspelning ska de hinna med på bara två veckor. Jag hoppas som sagt att de kan koppla av lite under innevarande långhelg.
Spurten gäller också mig själv. Tre skälvande veckor återstår av mitt åtagande som VD och Konstnärlig chef för Göteborgs Symfoniker AB. Även om jag ogärna tänker så radar ”sista-gången-mötena” upp sig. I tisdags till exempel sista gången både med företagets samverkansgrupp och med styrgruppen för konserthusets renovering.
I åtskilliga mejl har jag på sistone skrivit att eftersom jag snart ska sluta vore det bra om vi snabbt kunde komma till klarhet i den ena eller den andra frågan samt aviserat Erika Strands snara tillträde som tillförodnad chef för verksamheten.
Det känns mycket konstigt alltihop. Ja inte att Erika Strand tar över, förstås. Hon är en stark och tydlig chef och känner verksamheten i alla dess delar utifrån sin ordinarie position som administrativ chef. Hon kommer att göra ett lysande arbete också som tillförordnad VD och Konstnärlig chef. Känslan av konstighet ligger i att jag inte längre ska arbeta så nära alla mina fina kollegor.
De frågor jag framförallt vill klara ut innan jag slutar gäller kommande års turnéer. Om tio månader, till exempel, beger sig Göteborgs Symfoniker till Kina. En liten förtrupp är där i detta nu för att bese konsertlokaler och utarbeta bra program för presentationen av vår ägare Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad och övriga turnéfinansiärer. I förtruppen ingår Marie-Louise Ljung och Martin Söderlund som är sponsor- respektive turnéansvariga hos oss, samt Mikael Appelqvist som arbetar med Externa relationer hos Västra Götalandsregionen.
Turnéplanering är en krävande uppgift för Göteborgs Symfonikers administration och inleds oftast ett par år innan aktuell resa. Det första mötet inför Kinaturnén höll jag i november 2012. Planeringen inför turnén i augusti 2015 startade våren 2013. Och så vidare.
Den långa framförhållningen gör oss sårbara ekonomiskt, eftersom vi binder upp oss för kostnader innan vår ägare Västra Götalandsregionen ens börjat diskutera anslagen för aktuellt budgetår.
Vid ett möte med Kulturnämndens presidium i måndags hissades varningsflagg för 2015. Jag sade det då och upprepar det nu: Det är av yttersta vikt att anslagen räknas upp i takt med kostnadsökningarna. Annars holkas ekonomin snabbt ur och ägaren får än en gång ett krisläge att hantera.
För så länge Göteborgs Symfonikers uppdrag är att bedriva verksamhet med internationell lyskraft krävs den bemanning vi har idag. Turnéer är nödvändiga både för vårt ambassadörskap och för den konstnärliga utvecklingen. Och för att kunna erbjuda ett högkvalitativt konsertutbud på hemmaplan måste vi kunna anlita artister som matchar våra skickliga musiker.
Det är dyrt att bedriva symfoniorkester och jag har full respekt för de utmaningar Kulturnämnden ställs inför i varje budgetprocess. Jag hävdar dock med bestämdhet att en stark finansiering av Göteborgs Symfoniker är en investering som gynnar såväl medborgare och det regionala musiklivet, som regionens och det västsvenska näringslivets internationella attraktivitet.
Helena Wessman 30 maj 2014