Ibland kittlar det lite extra i kroppen, spritter ovanligt mycket i benen. Leendet vill inte riktigt ge sig av, den påträngande tröttheten till trots. Just så känner jag idag. Trött, stolt och lycklig!

Göteborgs Symfoniker har fått en ny VD. Efter en lång och mycket gedigen rekryteringsprocess där kandidater från när och fjärran har granskats, har vi slutligen landat och funnit den allra bästa kandidaten – och vi fann honom i våra egna led.

Sten Cranner, vår erkänt duktiga planeringschef, vann slutstriden om jobbet som VD och Konstnärlig chef för vår fina verksamhet. Min stolthet vet inga gränser över vilken fantastiskt hög nivå det är på medarbetarna i den här organisationen! Och det är ingen tvekan om att valet av Sten uppskattas – applåderna ville aldrig ta slut när vår ordförande igår presenterade beslutet för all personal. Grattis Sten, och Grattis Symfonikerna!

Den första november tillträder han officiellt tjänsten vilket betyder att jag då kliver av som tillförordnad. Under en övergångsperiod växlar vi över uppgifter och ansvarsområden, så att jag så småningom kommer tillbaka till min ordinarie roll som administrativ chef. Även om jag kommer sakna en del av VD-uppgifterna (dock inte alla…) ser jag mycket fram emot att komma tillbaka till mitt vanliga jobb, med ny energi inför fortsatt arbete för GSO mot världstoppen.

Beskedet om ny VD var förstås gårdagens stora händelse. Men inte långt därefter kommer konserten med Martin Fröst och Göteborgs Symfoniker som jag hade glädjen att njuta av i går kväll. Martin Fröst är en nära bekantskap till orkestern – de har spelat tillsammans åtskilliga gånger, och alla vet att Martin är en oerhört skicklig klarinettist. Men konserten igår var mer än så. Den var en explosion av uttryck på scenen i form av dans, tal, ljus och fantastisk musik. Publiken inklusive jag själv var hänförd av den magi som nådde oss från podiet, och för andra gången den här dagen ville applåderna aldrig ta slut.
Konserten hade föregåtts av en träff i Stenhammarfoajén tillsammans med organisationens vänner från olika håll – politiker, kollegor i branschen, sponsorer och andra samarbetspartners. Stämningen bland dessa var uppsluppen och förväntansfull inför konserten, då man minglade och njöt av restaurangens utsökta mingelmat. Vid ett sådant här tillfälle hinner man ju inte prata med alla, men det knyts kontakter och förhoppningsvis möter de flesta någon som de har glädje av att samtala med. Parallellt med den här tillställningen hade föreningen Göteborgs Symfonikers Vänner en mottagning i Götaplatsfoajén och även där var stämningen god.

Nu är det fredag eftermiddag, och den här dagen har varit full av möten, bra sådana. Jag smygstartade på mitt nygamla jobb och deltog en stund på morgonen i regionens ekonomichefsmöte, ett sammanhang som jag inte har haft möjlighet att vara med i under min tid som tillförordnad VD. Kopplingen in till Västra Götalandsregionen är viktig både för att få koll på det som är på gång i den enormt stora organisationen VGR, och för att påminna den stora kolossen om oss små helägda bolags särskilda omständigheter. Därefter deltog jag i mitt sista programutskott – nu när Sten blir VD finns det ingen funktion för mig längre i den konstellationen. Mötena med programutskottet har varit oerhört lärorika för mig, och jag är djupt imponerad av det engagemang som alla i gruppen visar. Man tar programplaneringen på stort allvar, men tar sig även tid att diskutera andra viktiga frågor som har betydelse för att utveckla kvaliteten på vår verksamhet och vår företagskultur. Jag är oerhört tacksam för att jag under min VD-tid har fått insyn i detta viktiga och mycket komplicerade arbete.

Dagens sista möte var av social art – medarbetarna inom ekonomiområdet tackade av vår konsult Lotta Reimer som har hanterat all vår kundfakturering medan Linda varit deltidsföräldraledig. Lotta har varit en färgklick hos oss på fredagarna i nästan två år, och det känns tomt att vi nu avslutar hennes engagemang. Men det är ju sådant livet är – nya bekantskaper och avsked – eller på återseenden – som avlöser varandra.

Ikväll är det dags för Popical, en konsert med musiker ur Göteborgs Symfoniker tillsammans med Hästpojken. I morgon kommer Radiokören från Stockholm och ger ett gästspel. Samtidigt fylls huset av ungdomar som ska vara med i Höstlovskören. Här sjuder av liv i stort sett sju dagar i veckan, så även om vi nästa vecka inte har någon egen orkesterproduktion så är det fullt upp att göra för många övriga i huset. Restaurangpersonal, reception, producenter och tekniker. Marknadsförare och biljettförsäljare, ekonomer och chefer. Notbiblioteket och personalavdelningen. Alla drar sitt viktiga strå till stacken för att det komplexa maskineriet Göteborgs Symfoniker AB ska fungera och för att vi ska kunna beröra och bjuda publiken på såväl underhållning som konst. Och det görs med stort engagemang, stolthet och skicklighet. Inte konstigt att vi fann Sten Cranner i vår egen organisation, bland alla dessa fantastiska medarbetare!

Grattis Göteborgs Symfoniker!

Erika Strand 24 oktober 2014