Så slogs ännu en tråd i musikhistoriens färgstarka väv. Stående ovationer, touche och lyckliga musiker i kö för att tacka maestron efteråt.

Det där blänket i musikernas ögon som visar kraften i den gemensamma upplevelsen och den djupt kända glädjen över att en konsert ännu återstår. Åhörare som berusade av glädje trots låsta dörrar plötsligt står utanför dirigentlogen för att tacka. Musikradions producent som omtumlad upprepar ”fantastiskt, fantastiskt, fantastiskt”.

Själv står jag i röran bakom scenen och myser. Ett bättre avslut på året går inte att önska. Att skriva verksamhetsberättelsen ska bli ett nöje.

Veckans maestro heter Stanislaw Skrowaczewski. Han är 89 år och därmed drygt tre gånger äldre än höstens yngste dirigent, David Afkham. Legendarisk, men inte mindre levande för det.

Veckorna innan Skrowaczewski kom till oss tillbringades hos orkestrar i Japan och USA och avslutades med några dagars arbete i Warszawa innan han satte sig på planet som efter 13 timmars försening anlände till Göteborg i söndags kväll.

Kroppen är sned, men handslaget fast. Intellektet så glimrande att en snart femtioårig VD blir avundsjuk – och fylld av vördnad. Sjuttio års yrkeserfarenhet inger respekt.

”Åh, denna mossiga maestrodyrkan”, suckar den symfoniska musikens belackare. ”Det är obegripligt att ni fortsätter att ikonisera enskilda individer på det sättet. Musiken är väl en kollektiv konst, precis som teater och dans?”

Jag har tänkt så själv, att det ibland är rent vansinnigt hur vi hyllar våra dirigenter och solister. Orkestern har ju minst lika stor del i resultatet. Men så står jag där inför en människa med sådant själsdjup och tankehöjd som Skrowazcewski och får kapitulera. Vissa individer är faktiskt större än vi andra.

Mozarts andra violinkonsert och Bruckners fjärde symfoni står på veckans program. Briljant solist var Terje Skomedal, stämledare i Göteborgs Symfonikers andraviolinstämma. Också till honom var kön av tacksamma lyssnare lång.

Konserten dubbleras ikväll och spelas in både för Sveriges Radio P2 och vår egen digitala videokanal GSO Play. Ta vara på möjligheten till en riktigt stor musikupplevelse!

Arbetsåret lider mot sitt slut och dagarna fylls av planering, summering och allmän förvirring. Särskilt svårt är det att hålla reda på vilket år det faktiskt är som vi ska avsluta. Jag rör ihop det och skriver 2011 i ett mejl och 2014 i ett annat. Det är vådan av lång framhållning i verksamheten. Säsongen 2013/2014 känns nästan mer aktuell än innevarande vecka.

Göteborgs Symfoniker har haft ett mycket framgångsrikt år. Turnésuccé och makalösa konserter på hemmaplan ihop med Gustavo Dudamel. Konsertant framförande av Ragnarök med Kent Nagano. Flera gnistrande produktioner med Christian Zacharias som solist och dirigent samt nationaldags- och 75-årsfirande ihop med Neeme Järvi.

David Afkham, Alexander Shelley, Leif Segerstam, Alexander Vedernikov, Jukka-Pekka Saraste, Joana Carneiro, Dmitrij Kitajenko och Francois-Xavier Roth – och en rad andra fina dirigenter.

Och så alla storslagna solister, några av dem ur vår egen orkester: Per Ivarsson, trumpet, Sara Trobäck-Hesselink, violin, Per Högberg, viola, Erik Risberg, piano, Ernst Simon Glaser, cello samt Terje Skomedal, violin.

Vi har tackat av Gustavo Dudamel som chefdirigent med ett historiskt framförande av Mahlers andra symfoni och vi har presenterat Kent Nagano som hans efterträdare.

Till framgångarna 2012 hör också El Sistema och den första konserten där eleverna spelade tillsammans med Göteborgs Symfoniker. De konstnärliga residensen inom barn och ungdom har lett till banbrytande produktioner för den unga publiken och det digitala konserthuset har haft premiär både med streaming på internet och konserter på bio.

Organisationen som helhet och enskilda medarbetare har fått många utmärkelser och fina omdömen. Grammynominering i USA där vår Weinbergskiva var en av fem utvalda i hela världen i kategorin ”Best engineered album”. Nominering av vårt konsertmagasin Podiet till Svenska Designpriset i klassen ”Redaktionell print – magasin”.

Musikmagasinet Opus utropade oss förra december till årets marknadsförare och placerade i år vår digitala satsning och ”digitaliseringsgurun” Måns Pär Fogelberg som trea på sin topp-tjugo-lista. Våra skivutgåvor har genomgående fått lysande omdömen och Göteborgs-Postens recensenter har gett oss fler fyrar än någonsin tidigare.

”Det tycks inte gå att stoppa ångloket GSO”, skriver Opus. Vi driver på hårt för att utvecklas och lyckas bra tack vare kompetensen och engagemanget hos Göteborgs Symfonikers medarbetare. Stort tack för kraftfulla insatser under 2012!

Jag vill rikta ett tack också till vår styrelse och ägaren Västra Götalandsregionen för de goda betingelser för vårt arbete som de skapar. Detsamma gäller de företag, fonder och stiftelser som bidrar till vår finansiering.

Ett tack även till Göteborgs Symfonikers Vänner, Göteborgs Symfoniska kör, El Sistema, Nefertiti och alla andra vi samarbetar med.

Sist, men sannerligen inte minst: Tack, kära publik, för att ni kommer till våra konserter vecka efter vecka! Utan er skulle det inte bli någonting.

VD-bloggen gör nu uppehåll till den 4 januari.

God Jul och Gott Nytt År!

Helena Wessman 14 december 2012

Det är snart jul och vi har många anledningar att jubla. Sissela Kyle övade oss igår när hon med sin härliga humor lotsade publiken igenom årets upplaga av JulJubel, Göteborgs Symfonikers årligen återkommande julkonsert.

”Här i Konserthuset jublar vi inte som på Ullevi. Här är det ädelt och kultiverat. Eller hur? Får jag höra?”

Salongen var fullsatt och publiken jublade, fnissade, skrattade rakt ut och lyssnade hänfört om vartannat. Stämningen var precis så ”urmysig” som Kyle tycker att den ska vara på en julkonsert.

Konserten repriseras fredag och lördag – och ikväll kan den också ses på bio! Utropstecken ska användas sparsamt, men här tycker jag att det är befogat. Bio!

Den som följer min blogg vet att vi genom en donation från Stena AB har kunnat installera ett digitalt kamerasystem i Göteborgs Konserthus. I juni provsände vi en konsert till vår kammarsalong, Stenhammarsalen, och under hösten har vi lagt ut två konserter på internet. Nu är det alltså dags för bio.

På 14 biografer i Västra Götaland och ett tiotal dito i övriga landet kan man i kväll i direktsändning se JulJubel med Göteborgs Symfoniker, Göteborgs Symfoniska Kör, sångsolisten Michael Weinius och Sissela Kyle. Allt under ledning av Ingar Bergby.

Västra Götalandsregionens kulturnämnd bjuder på fri entré till regionens alla biografer, så vi förväntar oss en mångdubbling av publiken jämfört med en vanlig konsertkväll. Det är stort.

Göteborgs Symfoniker har ett regionalt uppdrag, vilket betyder att vi ska göra oss tillgängliga för invånarna i hela Västra Götaland. Konsertsalarna är få och de geografiska avstånden stora, liksom kostnaderna för att flytta ut orkestern. Möjligheten att med digital teknik mångfaldiga publiken är därför kärkommen.

Kamerorna och inspelningsstudion är på plats. Nästa steg blir att utveckla distributionsnätet. Jag ser mycket optimistiskt på potentialen i detta.

Som en extra knorr visar vi ikväll också första halvan av konserten ute på Götaplatsen, projicerad samtidigt på Stadsteaterns, Konstmuseets och Konserthusets fasader. Snacka om surround!

Det är premiär för Julstaden Göteborg, vilket betyder att den grandiosa julbelysningen tänds och att årets julfilm visas för första gången. Julfilmen projiceras vanligen på Konstmuseets fasad, men i år används också Stadsteatern och Konserthuset. Själva filmen visar vad som försiggår i de tre byggnaderna. Julfilmen startar kl 17.45 och följs kl 18.00 av Göteborgs Symfonikers JulJubel.

Tidigare i veckan lyssnade jag till SEB:s julkonsert i Göteborgs Domkyrka. Varje december bjuder de sina kunder och samarbetspartners på en stunds musik i vinterkylan. Eller rättare sagt fyra stunders musik. Så många konserter går det åt för att alla ska få plats.

Årets program framfördes av Sofia Karlsson, Uno Svenningsson, Augustifamiljen och kammarkören Pro Musica. Mycket fint!

Som alltid före jul har allting blivit lite mer bråttom. Alla verkar drivas av drömmen om att skrivbordet ska vara tomt då vi går på ledighet. En utopi, förstås. I själva verket samlar vi på oss nya ärenden i takt med att de äldre betas av. Uppgifterna för en administratör är oändliga.

En särskilt viktig uppgift är programplaneringen för säsongen 2013/2014, som programutskottet har haft möte om idag. Det mesta är på plats, även om också måmga detaljer återstår. ”Inget är klart förrän det är klart”, som en kollega brukar säga.

Trevlig helg!

Helena Wessman 7 december 2012